Kladd och klet!

Ja, tänk att det kan kännas som en lyx att gå och lägga sig på en fällsäng i ett stökigt hemmakontor! Men det gör det verkligen! Jag knallar ner för trappan med täcke och kudde under armen, mobiltelefonen och en bra bok i handen. Och vet att jag får sova en hel natt. Underbart!

Det går bättre med det mesta just nu. Mannen får stoppa i nappen några gånger per natt, så somnar hon om igen! Han sover därför bättre än innan, han också.

Det som också blivit bättre, förmodligen just för att hon inte längre äter sig igenom nätterna är aptiten på dagarna. Förut liknade matstunderna mest något ur Wirsén och Wirséns "Rut, Knut och lilla Tjut":

Titta hur hon gör med maten
Hon är värsta bordskamraten

Spill och dräll, kladd och klet
Inget bordskick, vilken smet

Men nu äter hon i alla fall, vår lill-Siggan! För första gången visar hon med ljud och kroppsspråk att den där maten, den vill jag ha!
Det är underbart. En bebis som sover och äter. Ja, det är underbart!

Tröttheten ger sig nog så småningom, nu finns i alla fall förutsättning för återhämtning.

Trevlig helg!