Är det själviskt att vilja vara lycklig? Borde vi inte istället försöka leva på ett moraliskt riktigt sätt och tänka på andra istället för på oss själva?
När jag sökte lite på ämnet kom jag in på en artikel i DN (2010-04-26) om en av Sveriges främsta forskare kring lycka; Bengt Brülde. Han ser att människor idag blir allt mer inriktade på att söka lycka, vilket reklamindustri, resebranchen och självhjälpsindustrin underbygger.
Det som dessa industrier basunerar ut att vi ska göra för att bli lyckliga stämmer inte med vad lyckoforskningen visar, menar Brülde enligt artikeln. Forskningen visar istället på att vi blir lyckligare av att "vårda nära relationer och av att arbeta". Han framhåller också vikten av ett centralt livsprojekt med målet att gynna någon annan, större, enhet och av att ..."lägga tid och pengar på andra".
Det här påminner mig om klassikernas klassiker när det kommer till moral: "Älska din nästa som dig själv". Jag har den senaste tiden funderat lite kring detta. Det säger ju varken "älska dig själv" eller "älska din nästa" utan "älska din nästa som dig själv". Båda två, på samma gång! Kanske menas det att om jag älskar mig själv kan jag genom den kärleken älska dig. Eller är det så att jag bara kan älska mig själv när jag också är en person som aktivt älskar andra?
Hur kan jag bidra och vara en del av något större än mig själv? Artikeln ger åtminstone en fingervisning: "För att ett centralt livsprojekt ska vara maximalt meningsskapande måste det syfta till att gynna någon annan större enhet." Min känsla säger mig instinktivt att det nog är så här. Livet blir för litet och pyttigt när jag bara fokuserar på mig själv och mina egna behov. Det blir ljusare och mer meningsfullt när jag ser bortom mig själv. Men jag vill inte heller tappa bort mig själv när jag söker andras bästa...Enligt den gyllene regeln behöver jag ju inte heller göra det!
Nog funderat- nästa utmaning blir att försöka göra detta i praktiken!
Kramar!
2 kommentarer:
Så roligt att du börjat blogga Jenny!
Vilka bra tankar du hade kring detta och det gav mig nya funderingar :). Tror verkligen det stämmer att man känner lycka och mening av att hjälpa andra och bidra med det man har. Krama resten av fam från mig!
Vad roligt att höra, Frida! Många kramar tillbaka!
Skicka en kommentar