onsdag 31 juli 2013

Västkusten- från sin bästa sida!

Det var länge sedan sist. När jag var liten tog vi varje sommar en tur till den kust som var "vår" kust. Nu har det blivit längre dit och det var en hel massa år sedan sist.
Tänk att vi lyckades pricka in en sommar och en vecka när solen sken och vindarna milda. Ibland blir det bara så bra! Västkusten från sin bästa sida, helt enkelt.
Eftersom vi inte bokat någon plats, blev vi glada över att hitta platser i Hamburgsund. En liten slumrande pärla. Alldeles lagom för en småbarnsfamilj som inte är ute efter sådär särdeles mycket stim annat än det stim vi själva ordnar till.
En av dagarna tog vi en tur ut på Hamburgö. Färjeturen ut skulle kunna vara Sveriges kortaste bilfärjetur. En 150 meter ungefär. Så är man där.
Vackert var det! Små sommarstugor med välklippta häckar och trimmade gräsmattor. Längst ut på ön råkade vi hitta en strand. Både sand, som passar krypande bebisar, och vilda klippor, som passar klättrande barn. Och längst ut ett ovanligt stadigt hopptorn. Som i sin tur passade tonåringarna i sällskapet!
Kan man spara intrycken av solen, vinden och vattnet mot kroppen? Av umgänget, hembakat fika och skratt? Jag hoppas det! Kanske åtminstone till november!?
Hoppas att du också haft det bra! Var du än varit. Hemma eller borta.
Kramar!

måndag 29 juli 2013

Mammammamma!

Nu säger hon det: Mammammamma! Och jag vet att vi är på väg. Mot en relation, hon och jag. Där jag är hennes; mamma!
Det betyder inte så mycket än, det där Mammammamma. Det saknar ännu tydlig intentionalitet. Det är mest ett hummande med en underton av; jag är inte riktigt nöjd med något, så kan inte någon göra något! 
Men snart kommer hon att säga det så snart hon vill något: Mamma (jag är hungrig, kan du inte slänga fram något)! -Mamma (jag har tråkigt kan du inte komma och busa med mig)! Mamma (jag är ledsen och vet inte varför, kan du inte krama mig litegrann)!
De där månaderna innan det första barnet blev till, när vi väntade, då blev mamma ett ord som gjorde lite ont. Tänk om jag aldrig skulle bli kallad så? 
När vårt äldsta barn för första gången kallade mig mamma, ja då kändes det som ett mirakel. Att han sedan inte var så noga med vem som var mamma och vem som borde kallas pappa är liksom en annan sak: Jag " älschkaj" dig, pappa Jenny! Som de orden värmde i hjärtat!
Men ibland ringer ordet mamma, mamma, mamma i öronen så att jag kunde ropa: Hjälp! Jag får inte plats! Och jag måste göra mig lite plats. Plats att vila, andas, eller vad det nu är jag behöver.
Andra gånger ramlar ordets betydelse över mig med en sådan kraft att det nästan tar andan ur mig! En alldeles vanlig situation, som plötsligt uppenbarar hur viktig jag är, för en liten människa: Mamma (jag är så trött att jag faller sönder och jag gör det hos dig för det är bara där som jag vågar)! Mamma (du måste älska mig nu för jag vet inte om någon annan riktigt gör det)! Mamma (jag skäller på dig nu för jag testar om du är kvar, om jag duger, fast att jag är odräglig just nu)! Mamma (jag älskar dig och jag vet att du älskar mig bortom alla ord)!
Ja, jag vill vara det där: Mamma. Jag vågar vara: Mamma. Vågar vara behövd, älskad och oerhört viktig!  
Men jag är tacksam, att jag har en större famn, att falla ner i. Där jag får vara liten. Där jag får vara odräglig. En famn där jag är älskad; villkorslöst!


Kram!



lördag 27 juli 2013

Egen myshörna!

Ja, inte för mig alltså, utan för de små. Men nog kan jag tänka mig att en regnig dag sätta mig där för att läsa en bok tillsammans med dem. Och kanske sätta fram lite saft på en pall vid sidan av...
Myshörnan består av två tunna madrasser som jag klätt in med två sorters tyg. Snedtaket under trappen fick bli bas för en enkel sänghimmel och så lite extra ljus med hjälp av en ljusslingan.
Mysigt!
Kram!



onsdag 24 juli 2013

Loppishimlen!

Längs med Göta Kanal breder det flacka odlingslandskapet ut sig. Om man följer kanalen medels bil kan man fascineras av de blänkande, vita båtskroven som tycks flyta fram som malplacerade plogar i sin alle av lövträd.
Sömniga samhällen vaknar till liv under dessa sommarmånader då slussande båtar och medföljande strömmar av cyklister finner sin väg genom åker och äng. Det är vackert...
En sådan plats är Lyrestad (eller Lyrschta som vi västgötar säger). Och här slutar min romantiska betraktelse i köpmani.
Här finns nämligen Mooi, en hel lada full med gamla möbler, glasflaskor, korgar, nysilverbestick och jag vet inte allt! Längst fram i härligheten ligger den lilla butiken med renoverade möbler och även ny inredning. Och dessutom en trevlig och hjälpsam ägare som inte bara prutar med sig själv när varorna ska betalas utan som också bär ut dem till bilen! (Det senare kan i och för sig bero på att jag bar Lill-skruttan på armen.) Men ett trevligt ställe var det och jag var med glädje några hundralappar fattigare på hemvägen!
Tack för tipset "atshortcutroad"!

Kram!





lördag 20 juli 2013

Pelargoner, pelargoner!

En liten blomsteruppdatering några månader senare! Jo, jag köpte ju ett litet gäng pelargonsticklingar på Trädgårdsmässan. Tänkte lägga ut några bilder så fort de tagit sig och blivit något man kan visa upp ;)
Det tog en stund! Flera av dem var ganska kräsna damer. Dock läste jag någonstans att det finns två "skolor" för pelargonskötsel, varav den ena menar att pelargoner bör stå lite trångt, i gammal jord, för att blomma rikligt. Jag får väl vänta något år till på den där överdådiga blomsterprakten då.
Tills dess håller jag tillgodo med de blommor som behagat dyka upp och är iallafall ganska nöjd med de färgval jag gjorde!
Kram!



torsdag 18 juli 2013

Att inte vara på väg!

Äntligen har semesterkänslan infunnit sig! Jag vet inte vad det betyder för dig, men nog känner du igen känslan när den infunnit sig?!
Ett tag kände jag mest att jag sprang från den ena sysslan till den andra: Nu ska jag bara göra det och sedan det där, fem minuter med näsan mot solen, sedan är det dags att åka, packa upp badkläder och så måste vi göra något jätteroligt med barnen och absolut inte glömma bort att ta hand om varandra som par! Mamma Mia!
Idag har vi inte varit iväg någonstans. Fast vi började dagen med ett klätteräventyr med de stora barnen. Båda barn och mamma tyckte att det var lagom läskigt ;) Sedan fanns inga måsten mer. Dagen har liksom fått rinna iväg. Så kom jag på det, när jag satt och matade fåglar till bebisens stora förtjusning: Nu har jag den; semesterkänslan!
Hoppas att du också funnit den!

Kram!

(Dagens: Kjol från Lindex, t-shirt från Vila och smycken från Diddi.)



måndag 15 juli 2013

Utmaningen -uppdatering!

Så hur går det med mina utmaningar så långt? När mannen fick semester var det ju dags att börja jogga igen, men det tog emot måste jag erkänna. Under våren avvek jag nämligen från Olgas joggingplan att för varje vecka jogga en minut längre. (Man börjar med att jogga lite och gå länge i intervaller och ersätter promenad med joggning allt eftersom.) Helt plötsligt ansåg jag mig orka sexminutersintervall! Jo, det gick ju som det gick! Jag hamnade på en parkbänk framför korv-fabriken och trodde, på riktigt, att jag skulle spy!
Efter det var det riktigt svårt att motivera sig för att sticka ut igen. Jag backade därför tillbaka till mina långa promenader och gjorde korta, intensiva, intervaller i skogen. Men nu var det ju dags att försöka jogga längre sträckor igen!
För en vecka sedan hängde jag helt enkelt på en kompis och gjorde intervaller nere i parken. Jag gick hem med den sköna känslan att det var jobbigt, men att jag nog skulle orkat något set till! Ett par dagar senare joggade med nästa väninna. Vi sprang fem km med två kortare gång-pauser. För några dagar sedan sprang jag sedan min första, hela, femkilometar! Jag är stolt över mig själv och glad att kroppen återhämtat sig igen! Så idag sprang jag samma sträcka igen. Ja, det känns riktigt bra!!
Tack kära M och R för draghjälpen! Hoppas på fler rundor framöver :)

Kram!

lördag 13 juli 2013

Reafyndtid!

För första året på länge har jag faktiskt tålmodigt väntat ut rean. Jag är annars typen dom tänker att jag vill ha just det här till just det där tillfället! För att två veckor senare se att plaggen är nedsatta till halva priset! Men inte i år!
Min belöning blev klänningen från Rules by Mary med tröja från Saint Tropez (som ju har bra pris ändå) till halva priset, ett par skinnsandaler och dito väska från LaRedoute till fyrtio procent! Som jag använder detta just nu!!
Vissa kläder kan verkligen framkalla en speciell känsla! Svårt att förklara... Men det var hur som helst länge sedan jag kände mig så avslappnat och ändå fint klädd som jag gör i den där klänningen, på något sätt...

Kram!







tisdag 9 juli 2013

Sopplunch någon?

Den här soppan är inte bara oväntat god, den är också bra för både plånboken och miljön! Det är Vår kokboks Bulgariska linssoppa. Den är kanske lite höstlig i smaken och riktigt passande för efter-semester-plånboken? Men också smidig att göra och lite lättare mat för en varm sommardag.
Jag skickar dock med en liten varning: De små dropparna vinäger och lilla nypan socker på slutet gör verkligen stor skillnad, så glöm för allt i världen inte dem!!!
Kram!!



måndag 8 juli 2013

Bad i arla morgonstund och App-tips!

I morses var vi vid utomhusbadet kl. 9.10! Lite väl tidigt eftersom temperaturen var snåla 17 grader... Efter en stunds upptining och lite fika blev det mer njutbar värme och då badades det av hjärtans lust! I en hyfsat tom bassäng.
Skickar med ett litet tips för dig som ännu inte hittat det här: Om du som jag följer ett antal bloggar och börjat tröttna på surfa runt för att hålla koll på dem finns en bra gratis-App att ladda ner från App Store: Bloglovin'!
När du laddat ner den kan du enkelt lägga in vilka bloggar du vill följa genom att peka på den lilla kvadraten med linjer uppe i vänstra hörnet. Nästa gång någon av bloggarna lägger upp ett nytt inlägg finns det strax att läsa direkt på appen. Det är smidigt att bara behöva gå in på ett ställe!
PS: Lägg gärna upp Mittlifjennyaberg som favorit ;)
Kram!



söndag 7 juli 2013

Svart var det här!

Igår hade jag en riktigt lugn dag. Åh vad skönt!!! Först hade jag huset för mig själv i några timmar. På kvällen tog vi ett dopp från bryggan som ligger ett stenkast härifrån. Efter det kvällsfika med vänner. Semesterkänsla!
Efter en timmas lugn och ro tog fixarlusten över och gamla ramar, målarfärg och penslar åkte fram. Här är det första av projekten. Jo, mycket svart blev det... En gammal stege som följde med huset blev svart av bara farten. Så småningom ska några hyllplan upp så att jag kan stå här, alldeles utanför vårt blomförråd och fixa med jord och växter. Hyllplanen får nog bli lite ljusare. Tror att den här platsen blir väl använd om jag känner mig själv rätt ;)

Kramar!



torsdag 4 juli 2013

Den inre utmaningen!

Nästa del av utmaningen är kanske lite märklig som utmaning. Den är så viktig för mig och så, ja helig, att det nästan känns ynkligt att kalla den utmaning. Så viktig är den, att det känns märkligt att någon slags utmaning ska vara nödvändig, för att prioritera den!
Men så är ändå sanningen. Fast den ger mitt liv en extra dimension och sätter det som händer i mitt liv i rimlig proportion, så kan det ibland ta alldeles för lång tid mellan varven. Och när det skaver lite där inne, då känns det ibland lättare att likt strutsen sticka huvudet i sanden och låtsas som om det regnar än att nalkas den som redan vet allt och känner mig som den jag är! Vilket slöseri att låta dagar och veckor gå utan att prioritera detta!!
Men han har lovat att närma sig den som närmar sig honom och det är ofta så det känns när jag själv tar en stund för mig själv, ger det lite tid och lägger lite energi på att lyssna. Att han möter mig där! Ljuva stund när jag möter dig min Gud! "Som hjorten trängtar efter vatten, så längtar min själ efter dig oh Gud." Om detta har skrivits hyllmeter av psalmer, sånger och prosa! Och ändå är denna stunds helighet så svår att förklara! 

Ibland är det enda jag mäktar med att sucka till honom. När livet är alltför hårdhänt med mig eller mina närmaste. Jag tror att han lyssnar på suckar. 
Men just nu utmanar jag mig själv att ge det lite mer tid och lite mer energi för att jag vill komma lite längre i min relation till Gud. För jag är övertygad att tron är mest av allt är en relation med Gud och mer än ett regelverk som ska följas eller handlingar som ska utföras! Och en relation, två människor emellan, blir ju liksom skev om det bara är den ena parten som pratar, om du förstår bilden. Så den första delen i utmaningen är att inte bara prata själv utan att också lyssna. En liten stunds stillhet där jag inte aktivt försöker komma någonstans eller göra någonting annat än att vara i stillheten. Hur svårt är inte detta i vår presterande och aktivitetsälskande tid! Ja, det kräver faktiskt att jag utmanar mig litegrann!
Den andra delen handlar om att få proportion på livet. För allt här i världen kretsar inte kring mig. (Inte ens för en bloggare 😏) Allt och alla är inte som jag föreställer mig det! Nej, jag är faktiskt inte alltings rätta måttstock! Jag märker ibland, att jag söker honom utifrån mig själv och mina tankar och lämnar den stunden med just mina egna tankar. Min utmaning är därför att börja mina små bönestunder med att se på honom. Minnas vem han är. Inte vad han är för mig eller vad han gjort för mig, det kan komma sen, utan bara vem han är. Då utmanar jag mig att faktiskt gå bortom mig själv, mina invanda tankar och min egen agenda, om så bara för en liten stund och det är SÅ bra för mig! Därefter känns ofta mina problem och mina tankebanor inte riktigt så stora eller så självklara längre! "En liten stund med Jesus, oh vad det ändrar allt! Och ger åt hela livet ett ny och ljus gestalt." 
En bönutmaning eller relationsutmaning om du vill: En "gå lite djupare i relationen med Gud"-utmaning skulle jag nog vilja kalla det! 
Däremellan får allt det andra komma; önskningarna jag har, människorna jag oroar mig för, planerna jag vill sätta i verket eller bara suckarna jag orkar få fram.
Är i skrivande stund lite nyfiken på vad den här utmaningen kan ge. Kan bli spännande!

Kramar!