tisdag 29 juli 2014

Tack, adjö och ett betong-DIY!

Det börjar bli dags att säga tack och adjö för den här gången. 
Dags att fara iväg från den här lilla ön i Vänern och vända kosan uppåt landet igen.


Det är med blandade känslor vi lämnar familj och en speciell plats bakom oss.


För vi har verkligen njutit semester! Knappt gjort annat än att bada, åka båt och äta gott. Och umgås. 
Och det har varit så skönt. Och välbehövligt.


Men nu är det alltså snart dags att åka hem. Men med en del av hjärtat kvar.

Innan sentimentaliteten alldeles tar över vill jag gärna visa några bilder från entrén. 
Den här entrén, alltså! Med grusade och stenbelagda ytor. Och gröna inslag av murgröna och randgräs. Den är så stilig, men ändå lummig. 


Och så ytterligare ett inlånat DIY. Den här gången från Svärmor: 
Ett blombord som gjorts av en betongskiva som gjutits och lagts på ett symaskinsunderrede. (Skivan är inte förankrad, men ligger på plats av sin egen tyngd.)


Och till sist: Om någon undrar var alla bin och fjärilar tagit vägen. Så är det här de är! 

Kram!



söndag 27 juli 2014

En sommar i randigt!

Dagarna på stranden har avlöst varandra länge nu. Men idag dundrar åskan på avstånd och mörka moln lovar svalt regn.

Men värmen, solen och vattnet är inristade på kroppen och i själen. Vilan och bristen på schema och stress har boat in sig i mig. 
Och stannar långt efter att åskmolnen dragit vidare.


En sommar i himmelsblått och havsgrönt. Insjöns mörka vatten och skuggsspelet över skogspromenaden.


Och randigt som i strandväskor och svala tunikor som använts så ofta de inte körs i tvättmaskinen.
Min sommar i randigt med en stråhatt uppe-på...

Kram!

Kläder, Lindex, smalrandig väska, Kapphal, skinnväska, åhlens.

lördag 26 juli 2014

Tillbaka till Loppishimlen!

Idag är det varmt. Riktigt varmt.
Men jag och syster gjorde ändå en liten utflykt. 
Först till en favorit i repris. För den som inte visste det så ligger loppis-himlen i Lyrestad utanför Mariestad. Mooi heter den.
En hel lada med både ny inredning och loppis och antik. Åh hjälp vad grejor!!! Man kan bli ambivalent för mindre.





Sedan en fika på cafe sjöstugan i Sjötorp, bara några km därifrån. Och där var det också varmt. Men mysigt att sida och prata alldeles invid kanalkanten.
Systertid.


Kram!


torsdag 24 juli 2014

Semester för en utbränd!

När terminen slutade gick jag från sjukskrivning till semester. 
Jag var lite piggare. Men också väldigt trött på att ligga hemma och vara trött. 
Och på att ligga till last. 
Det är väl klart att man orkar vara ledig, liksom!?


Nja, blir nog svaret. För om man är utbränd så är man ju det även om det är semester. Så istället för att bli piggare blev jag dag för dag lite tröttare.

Åh andra sidan har man egentligen inga andra måsten än att ta hand om varandra och att ta det lugnt. Och ändå krävdes det att vi faktiskt måste stannade upp, pratade om det och gjorde en enkel plan. För att det ska bli så.


Så efter ungefär två veckors semester fick vi sätta oss och planera in vila. För bådas skull. Så att vi inte skulle behöva börja varje dag med ett långt snack. Eller leva på med olika förväntningar.

Och efter det blev det semester. Dagar som kan komma och gå. Liksom rulla fram i makligt tempo.

I klartext var planen att jag får sovmorgon och åtminstone ett par timmars vila varje eftermiddag. Detta skulle jag kunna gå runt och ha jättedåligt samvete över! Ligga och gräma mig över all tid jag sover bort istället för att just vila. Och ibland är det just det jag gör.

Men vi har varken råd med att strunta i vilan eller att ödsla tid på att förebrå sig. För det är helt enkelt så att det allra viktigaste just nu är att dels orka med de timmar vi faktiskt är tillsammans. Och vara till hjälp och vara ett bra sällskap då. 
Och dels att faktiskt bli bättre. Och inte sämre. 
Att bli sämre igen, det är inget alternativ! Det skulle vara förkrossande. För mig. Och innebära ännu mer hemarbete för mannen. Igen. 

Därför blir det här en sommar med viloschema. En sommar som just nu känns helt ok. 
Och nu. Nu märker jag att vi är tillbaka på rätt väg! Igen.

Kram!

måndag 21 juli 2014

Äpplet, trädet och klätterställning för bönor!

Man brukar säga att äpplet inte faller långt från trädet. 
Och så är det verkligen med trädgårdsintresset som jag ovetandes ärvde av min far.

Så många gånger jag under uppväxten suckade och pustade när det skulle krattas löv om våren. Luckras i rabatterna och hämtas sallat och morötter på sommaren.

Men när jag stod där med den första egna lilla radhustäppan så slog ett spirande intresse snart ut i blom! 
Och då var jag så väldigt glad att över att kunskapen fanns där inpräntad. Liksom satt i ryggmärgen och sände impulser om att nu är det dags att tjyva tomater eller gallra morötter.


Så idag är trädgårdsrundan en självklar del i ett besök hos föräldrarna. Helst den allra första.
Och jag slutar aldrig att förvånas över hur kraftiga och höga dahlior, höstanemoner och rabarber vuxit sig.


Här finns alltid odlingskunskap att hämta. Hur man drar upp växter från frö eller tar vara på de resurser trädgården bjuder. Ett kunnande som inte handlar det minsta om den senaste trädgårdstrenden utom om kunskaper som ärvts och bevarats.


Ett sådant enkelt tips tänkte jag dela: Hur man kan göra klättervänliga klätterställningar av ohyvlad fyrkantslist: 
Bara att borra hål i samtliga, ung. 1 dm från toppen, trä igenom ett kraftigt trädgårdssnöre, knyt. Vrid och dra försiktigt isär listerna till en pyramidform. Tryck slutligen ner ändarna en bit i jorden så är det klart! 
(Viktigt är att virket ska vara ohyvlat, då fäster sig växterna lättare.) Och att de är klättervänliga, det syns ju på bilden!

Kram!

söndag 20 juli 2014

Att känna tacksamhet i semestertider...

...är inte så svårt när vi avslutat en vecka med härliga vänner på ett Öland som visat sig från sin bästa sida. 
Och när vi sedan får avsluta dagen här!


Vi bytte svärföräldrarnas husvagn mot deras hus och mötte dem själva för en kaffe längs vägen.


Så att efter några svettiga timmar med nedpackning i en 30-nånting-gradig husvagn och ytterligare några timmars bilfärd efter det...


...få möta tystnad och sval insjöluft här på den lilla ön! Och dessutom höra mannen milt men bestämt säga åt mig att ta det lugnt medan han packar in... 

Det är nåd utöver nåd! Eller semester.

Kram!

lördag 19 juli 2014

Soliga dagar vid havet!

Vi är på Öland!
Och njuter solvarma dagar på nordöstra sidans vita stränder.


Dagar av burkmat och grillat. Sand mellan tårna och i sängen. 

Att leva nära, nära varandra. Och hitta en bra taktik för att få varmt vatten till kvällsduschen.


Och den här mamman är hyfsat nedkopplad och avkopplad ett tag till.
Barnen och vi ska få minnen av semestertid, tänker jag. Där bilden av mamma med näsan i telefonen är undantaget och inte regeln.

Kram!

måndag 14 juli 2014

Att vänta och att leva

Man kan nog bli stressad av det mesta, har jag märkt. Till och med av trädgården. 

Stora delar av vår trädgård kommer att behöva grävas upp eftersom vi behöver dränera grunden. Och flera saker som vi behöver eller önskar göra inväntar därför grävmaskinernas ankomst. 
Och innan dräneringen måste vi byta taket...
Ja, du förstår säkert. Ibland känns listan på allt som måste göras oändlig. Och turordningen som måste följas rentav gräsligt tråkig.

Samtidigt finns det sådant som vi gjort. Sådant som är vackert. Som klätterrosorna som blommar som vita skyar mot den roströda tegelväggen.



Eller pallkragarna fyllda med kryddväxter, ärtor, olika slags lök och zucchini.


Min köksträdgård i rost och svart. Där potatisen i framkant växt sig hög som en liten häck.



Och jag försöker fästa blicken just detta. Och liksom klistra fast den där. 
Så att den inte glider över på de vildvuxna hörnen och fält med kapade tallbuskar där stubbar trängs med ogräs och ängsväxter.

Trädgård är långsamt. Trädgårdslivet kräver tålamod och lugn. Sådd och skörd och väntan.

Så jag väntar. Och lever i den trädgård jag har. Just nu.

Kram!

söndag 13 juli 2014

Sabbatstankar: En liten stund...

Har du varit med om det där någon gång? Att komma till gudstjänst med en blandning av förväntan och undran. 
Vad blir det här? Något bra?

Vi bänkar oss precis när man hälsar välkommen. Välbekanta sånger sjungs. Dans för barnen. Vi skrattar lite. Klappar med.

Så kommer ordet: Om försoning och hopp. Med en liten flickas enkla ord från ett läger för länge sedan: Att han är den som helar det som har gått sönder. 

Jag måste återkomma till det där lite senare. Men under den där stunden övergår det kalla regnet utanför kapellet till ett vårregn. Tårar av sorg över brustenheten och livet som inte lever upp till full förväntan blir tårar av läkedom och försoning.

Jag är hemma.

lördag 12 juli 2014

Lata dagar!

Tar det lite lugnt! Njuter av varma, lata dagar. Och är inte fullt så uppkopplad som annars.

Just nu njuter jag av annat: 
Familjetid. Lästid. Vilotid.

Om du inte varit inne på den "riktiga" blogghemsidan på länge kanske du har missat vad jag pysslar med de senaste dagarna: Gett hemsidan en välbehövlig uppfräschning. Lite ljusare. Tydligare. Och personligare.

PS: Bilderna är tagna i den där parken jag brukar berätta om: Min älskade gröna  plats för promenader och själsvila!

Kram!

torsdag 10 juli 2014

Liten trip till Hedemora!

Dags för berättelsen om vår lilla roadtrip till Hedemora! En tur som jag mest av allt minns för tiden tillsammans med go'a väninnan och en lång lunch som sedan övergick i eftermiddagsfika på ett litet kullerstenstorg utanför stadshotellet.

På vägen dit stannade vi på den lilla gårdsbutiken Hönsgården. Med fin service och extraöppet för oss fick jag med en present hem till någon...

Väl i Hedemora gick vi till en butik jag fått tips om: blomsterstugan. Som var lika mycket inrednings- och klädbutik som blomsteraffär. Och vilken affär! Du vet, när man kommer in i en butik och liksom får feeling. Och skulle kunna ta med sig hela affär'n hem. ( Det gjorde jag inte.)
Men tittade länge på på porslin, lampor, blommor och riktigt snygga kläder från Culture. Det gjorde vi. Och köpte lite också:






Den där doftpelargonen, som jag skrev om tidigare, den kom härifrån. Liksom den här fina kopparlampan som numera hänger över vår köksö och ger ett glödande varmt ljus åt det vit-grå rummet.


Innan lunchpaus gick vi tvärs över gatan till en butik som sålde smycken från Våga. Dessa tillverkas just i Hedemora!

Och sedan vidare till ytterligare en inredningsbutik och kyrkornas loppis innan vi åkte hem. 

Så; lagom mycket shopping och trevlig långlunch. Det kallar jag en bra dag :) och  vill gärna rekommendera Hedemora för en liten utflykt!

Kram!

tisdag 8 juli 2014

Sommartider!

Värmen kom med besked! Och sommaren. Och semesterkänslan.


Och dagar på stranden.
Idag tar vi en favorit i repris: Förmiddag med bad och boll-lek på stranden. Lunch på altanen. Och en lång siesta när lill-skruttan sover.


Fast med välkommet tillägg till frukosten av ett par deciliter smultron! Och det var bara från en av buskarna! Ok, då. En och en halv. Men ändå, liksom.

Ljuva sommartid.

Kram!

söndag 6 juli 2014

Utbrändhet och tacksamhet!

Under våren tappade jag allt eftersom förmågan att läsa böcker eller längre texter av något slag. Koncentrationen, liksom lusten att läsa om något över huvud taget, ersattes istället av tankar som bara flög runt! Jag ska inte dra några överdrivna växlar på detta i stil med att det vore som att säga till en sjöman att han aldrig mer skulle få se havet och sådär. Men en förmåga som är helt central i mitt jobb var borta. Och något jag älskat. Som som varit en viktig del av mitt liv och faktiskt av vem jag tänker att jag är.

Som jag saknat att läsa! Ett tag var jag rädd att aldrig mer få försvinna in i en uppslukande text. Aldrig mer låta mitt sinne absorbera och fyllas av energin från andras tankar och upplevelser. Fantasi och funderingar. Och det gjorde mig riktigt rädd. Och dyster.

Men nu är den tillbaka! Förmågan att hålla koncentrationen, sida efter sida. 


Att efter en lång promenad, idag på förmiddagen, få använda egentid åt att sjunka ner i soffan på altanen med en skål med något gott i ena handen och en bok i den andra. Det är ljuvligt! Så bråttom hade jag, att dyka ner i den där boken, att jag inte ens kostade på mig att duscha innan jag flöt in bland boksidorna. ( Jag har duschat nu, jag lovar.)

Och jag är tacksam över att åter få uppleva förmånen att på samma gång fly sitt eget liv och återupptäcka det genom andras ögon. Som att få hänga som en ryggsäcken på en överjordiskt stark bergsklättrare och njuta av en utsikt man inte förtjänat!

Ljuvliga läslust! Underbara livslust!

Kram!

fredag 4 juli 2014

Lilla jag!

Ibland vet man att man har fått en sladdis. Och att hon vet det!

-Ja, här sitter jag och ler. Inzoomad och i fokus. Precis som det ska va'!


- Jasså! Ska han vara med!? Och han tror att han ska ge mig en match?


- Inga problem! 
För jag kan göra så här!

 

- Och så här!


- Och ett leende på det, så är det klart... 
att det fortfarande är jag som är i fokus!


Kram från lilla jag!

torsdag 3 juli 2014

Roadtrip och pelargonsockerkaka!

Idag har regnet återkommit, men gårdagens färd gick genom ett soligt åkerlandskap, över Dalälven och vidare till gårdsloppisar och småbutiker.

Målet var Hedemora. En plats jag åkt igenom men egentligen aldrig besökt. Överraskande trevligt ställe! Väl värt ett återbesök. 

Jag tänkte tipsa om ett par riktigt trevliga ställen, men först ett fikatips för en mulen dag som denna. Något som faktiskt smakar sol:

För med hem i bilen åkte, inte bara lite grejor, utan också en doftpelargon, som utan att överdriva, fyllde hela bilen med doft. När jag först gick där på stan, med famnen full av grönt, kändes det nästan som att jag lämnade ett doftspår efter mig!


Väl hemma bakades sockerkaka i fjärilsformen. Och på sockerkakan breddes glaze med...ett enda blad av doftpelargon! Och det räckte gott!

Jag använde:
Glaze
1 dl steviasocker (socker och stevia blandat)
150 g philadelfiaost
1 msk pressad citronsaft
1 hackat blad doftpelargon

Vänta tills kakan svalnat och bred på! 
Ger garanterad smak av sommar och av mormors glasveranda!


Kram!

tisdag 1 juli 2014

DIY: Hur man gör en ormbunkstavla!

Härom veckan fick jag lust att ge tavelväggen i hallen en somrigare känsla. Och eftersom jag både gillar och har strålande tillgång till just ormbunksblad fick de bilda motiv.


Inte mycket krävs: Lite färg, en pensel och en svamp. Och en ram om man så vill.


Dutta på ett jämnt lager färg. (Provtryck gärna ett par gånger först: Tricket är att vara noggrann och ta lagom mycket.)


Eftersom jag tyckte att det gärna blev lite tunt på sina ställen fyllde jag i med en tunn pensel.


Gjorde stödlinjer för bokstavsstämplarna. Stämplade...


... och så återstår inte mycket mer än att hänga upp. Somrigt!
Hit har äntligen solen återkommit. Hoppas detsamma gäller hos dig!

Kram!