torsdag 15 augusti 2013

Mitt gröna rum i svart och rost!



Låt mig presentera något jag länge längtat efter att kunna presentera. Idag blev det klart! Du som har ett extraordinärt gott minne kanske kommer ihåg att mina mål för trädgården, den här sommaren, var att få ordning på landet och på entrérabatten. Nu är båda klara. - Om jag är nöjd? Löjligt nöjd!




Men det var inte så här det såg ut när vi började. Det såg ut som nedan. Låt mig påstå att jag var innerligt trött på att se svart plast fladdra för vinden!!!


Planen var att få till snygga avslut runt odlingskragarna med hjälp av något. Det landade till sist i torvblock; lätta att forma och inte minst att bära hem! (Förhoppningsvis blir de om något år övervuxna med mossa och antar en dovt grön ton.)

När ramen var lagd satte vi ner mina gamla betongkrukor som stabiliserande hörn. För att slippa kliva rakt i landet på väg till grönsakerna fick stenplattor bilda trampstenar.

Betongkrukorna- de fick bli svarta som pallkragarna. Sedan var det äntligen dags att täcka över plasten med täckbark.


För att få den där lummiga känslan, av ett grönt rum som ligger i anslutning till skogen bakom, togs alla ormbunkar från framsidan upp och planterades om i krukorna och längs med långsidan på landet.

Och så fick jag till slut mitt gröna rum. Vissa gånger i livet är man oerhört medveten om att man behöver andras hjälp för att genomföra sina drömmar! Det här var ett sådant tillfälle. Utan hjälp med Lill-Skruttan av mamma och utan pappas handfasta hjälp med allt från bärhjälp till rätning av ganska skeva torvblock hade jag aldrig rott det här projektet i land!!

Två pallkragar gapar redan tomma så här på sensommaren och inte är det någon idé att plantera något i frilandet framför odlingsrutan heller. Men att jag ser fram emot att gå ut där till våren. Om sju månader, då minsann!!

Visst blev det en liten förändring!?

Kram!




2 kommentarer:

Helene Dyrelöv sa...

Du har verkligen fått det fint! Grattis!

Jenny Åberg sa...

Tack! Ja, äntligen :)