onsdag 1 oktober 2014

Utbrändhet: Denna dag ett liv.

Nä, det är väl tur att alla dagar inte är likadana. Speciellt om dagen ifråga vore som denna.

När de där symptomen som jag känner så väl vid det här laget tar över. När tinningarna bultar och ögonen rinner. När det där bandet som verkar fastlåst kring bröstkorgen dras åt hårt och vägrar lossna. Och när hjärtats slag tappat all rim och reson. Som en metronom som blivit galen.

En så'n dag är det bara att krypa ner under täcket och blunda. Försvinna bort i barmhärtig sömn eller hålla koncentrationen fäst vid att andas. Att få kroppen och de knutna händerna att slappna av.

Och när det blivit lite bättre knäppa på något väl valt radioprogram. Tack och lov för webbradio! Som går att lyssna till med ögonen slutna. Som bokcirkeln på SR. Lugnt, trivsamt och lagom intressant för att ta tankarna i vacker hand och leda dem på rätt spår igen.

Hoppas du haft en mycket bättre dag!

Kram!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Å, hoppas morgondagen blir bättre!
Många kramar!

Anonym sa...

filipperbrevet 4:13 <3

Mamma hela veckan sa...

Det är tur att alla dagar inte är lika.
Styrka till dig
Ny dag imorgon
Kram

Unknown sa...

I morgon blir en bättre dag! Kram!

Elisabeth sa...

Tur att veta att man inte är ensam om symptomen.. Jag drar mig nu tillbaka till sängen.. Efter första besöket på min arbetsplats.

kram till dig